Adventures, outdoor and travels ♥

Annapurna Sanctuary Dec 2011

Rise and shine! Soluppgång över Himalaya

God morgon på er! Strax ska jag ut och köra längd på Djurgården i solen. Troligen sista längre träningspasset på skidor innan Vasaloppet nästa söndag. Min Suunto Ambit som var ute på testtur igår fungerade utmärkt och var ganska lätt att förstå sig på, trots de många funktionerna.

Så här på söndagsmorgonen bjuder jag på några bilder tagna på morgonkvisten högt uppe bland bergen i Himalaya. Vyerna är från min vandring upp till Annapurna Basecamp för drygt ett år sedan.

CIMG1536 CIMG1531 CIMG1443 CIMG1392 CIMG1449 CIMG1431

 


Nepal nostalgi i bilder

Rensade bilder på datorn i helgen och fastnade i mappen med bilder från resan till Nepal i december förra året. Blir alldeles nostalgisk, så otroligt vackert det var!

Det närmaste en bergstopp som jag kommer att komma i kontakt med de närmaste veckorna är Hammarbybacken. Hoppas på att få lite av min bergsabstinens stillad under Banff Mountain film festival som går av stapeln på Skandiabiografen i Stockholm 24-26 september.

Har lagt upp några av de hundratals bilderna som jag tog under vandringen vid Annapurna massivet, Kathmandu och Pokharahär >>


Intervju med mig


Utdrag ur texten:

“Medan andra rundar av veckan med soffmys och fester finns det vissa som ägnar helgen åt helt andra saker. Att springa upp och ner i närmsta skidbacke, till exempel. Inte ta liften upp alltså. Nej, det finns alltid ett litet gäng i Hammarbybacken i Stockholm som envisas med att taktfast traska eller jogga uppför, på snöskor eller skidor med stighudar. Maria Sellfors, 28, från Falun, är en av dem. Sedan i höstas deltar hon i en äventyrsutbildning med den kände bergsbestigaren Fredrik Sträng som huvudlärare.”

För ungefär en månad sedan blev jag intervjuad av Karin Wallén för en helgbilaga till Dalarnas tidningar. I texten går att läsa om bland annat Peak-IT Adventure Academy, Keb Classic och mina kommande äventyrsprojekt. Förra helgen syntes resultatet i tryck, är jättenöjd med artikeln, det är inte ofta man får möjlighet att vara lokalkändis hemma i Dalarna :-) Den som har lyckats att få Hammarbybacken att se extra brant ut är Anders G Warne.


Vandringen mot Annapurna Basecamp

I Nayapul släppte bussen av 14 förväntasfulla vandrare, 7 bärare och två guider. Vid vandringens början hade de flesta av oss endast haft en dag att lära känna varandra. Stämningen var god och solen sken, vi ville iväg, påbörja vandringen mot målet Annapurna Basecamp. I början av vandringen är klimatet varmt och fuktigt, jag var lite förvånad över att vi kunde vandra i endast T-shirt.


Det känns lite ovant i början att ägna timme efter timme till att vandra, dricka vatten, ta kort, småprata och beundra den vackra naturen. Efter någon dags vandring har vi vant oss vid den nya dygnsrytmen:
Uppgång vid kl 06.00, frukost bestående av Tibetanskt Gurungbröd och Masalate klockan 07.30, avfärd vid 08.00 och sedan  “Ginger Lemon Honey the” vid 11 tiden. Vid ett-tiden börjar det att kurra i magen och då var det förhoppningsvis dags för lunch vid ett av många Teahouse längs vägen. Friterat ris, curry, Chapatibröd och nudelsoppa fanns på standardmenyn och Masalate förstås! Efter lunchen bar det av till fots igen och nästa längre stopp var först då vi nådde nattens Teahouse.

Rummen i de Teahouse vi bodde i var enkla, sovsäcken rullades ut på en av de två britsarna i rummet. Om vi hade tur fanns det el i rummet, annars var det pannlampan som gällde. När vi kom upp på hög höjd kröp kylan in i de ouppvärmda rummen genom betongväggarna. Vi gjorde några tappra försök att torka våra kläder i sovrummet, när vi vaknade på morgonen vara kläderna stelfrusna till is. Minusgrader i sovrummet alltså. Som tur var värmde sovsäcken. Det värsta störningsmomentet på nätterna var mina medvandrares snarkningar.

Kvällarna tillbringades i matsalen, eftersom det var det enda uppvärmda rummet blev middagsbordet den naturliga mötesplatsen. Många timmar fördrevs med kortspel, tedrickande och prat om livet i allmänhet. Vid niotiden var det läggdags, ingen motsatte sig den tidiga sänggången eftersom vi alla var ganska trötta.

När vi kom upp på högre höjder sjönk temperaturen, landskapet kargare och andhämtningen tyngre. Många i gruppen började även bli lite krassliga av fukten, de kalla sovrummen och de iskalla duscharna.

Dagen som avslutades med att vi nådde vårt mål Annapurna Basecamp var den mest krävande. De tidigare dagarnas vandring hade gjort benen tunga. Molnen låg lågt och sikten var inte längre än några tiotal meter framför oss. Det var kanske väl att vi inte såg den branta stigningen vi var tvungna att besegra för att nå dagens mål. Jag var riktigt nöjd med att komma fram till lägret vid Annapurna BC. Målgången firades med en stor kanna Masalate. Vid denna stund ville vi inte tänka på att vi även skulle ta oss ner.


Mot Nepal!


Bild:Vy över Annapurna

Den tredje december lämnade jag ett vintergrått Sverige  för att ge mig ut på äventyr i Nepal, siktet för resan var i inställt på Annapurna Basecamp 4130 möh. Eftersom tillgången till el och internetuppkoppling inte är något vidare i Himalaya kommer min berättelse från resan att publiceras på bloggen nu när jag är åter på svensk mark.

 


Bild: Utsikt från flyget New Delhi-Kathmandu
Flygresan var bokad med JET Airways/ JET Lite, ett indiskt bolag som jag inte stött på tidigare. Jag ger flygbolaget genomgående ett gott betyg, den indiska maten var god, filmutbudet var gott och flygvärdinnorna serviceinriktade. Vid start och landning gick flygvärdinnorna en runda i planer och sprayade airfreshner för att dölja passagerares eventuella kroppsodörer. Detta är nytt för mig,men är kanske standard på indiska flyg?
Resan mot Annapurna Basecamp gick i följande etapper:

    1. Flyg: Stockholm – London – New Delhi – Kathmandu (25 timmar)
    2. Buss: Kathmandu – Pokhara/Nayapul (7 timmar)
    3. Vandring: 6 dagar i uppförsbacke.

Kändes väldigt skönt att sätta mig på planet, veckorna innan avresan har varit minst sagt hektiska och att göra listan lång. Resan till Nepal har under hösten känts som ett avlägset mål att se fram emot, det var nästan lite overkligt att jag nu äntligen var på väg. Nepal har länge varit ett drömresmål för mig, främst är det de mytomspunna bergen som lockar. Har sedan jag varit liten läst om äventyr på Mt. Everest och de andra topparna och drömt mig bort till det avlägsna och lite mystiska bergslandet.

Bild: Mina trogna följeslagare under resan

Jag lämnade Stockholm med en fullpackad ryggsäck, det är mycket som ska med på en vandringsresa. Temperaturen varierar från +25 C vid början av vandringen till – 15C på Annapurna Basecamp, här behövs inte minst en varm sovsäck. Det mesta av utrustningen hade jag sedan tidigare, gjorde några kompletterande inköp av ullstrumpor och ulllångkalsonger från Smartwool, visselpipa, Platypus vattenflaska och vattenreningstabletter. Vid incheckningen vägde min ryggsäck 17kg, som tur var kommer en del av min packning färdas i en av de sju bärarnas packning under vandringen.
Utsikten från planet sträckan New Delhi – Kathmandu är vidunderlig. Jag lyckades knipa åt mig en fönsterplats och satt som klistrade vid fönsterrutan under hela färden och spanade ut över de majestätiska topparna i Himalaya.

När jag väl landade i Kathmandu efter den långa flygturen var jag trött efter resan men kände mig samtidigt lycklig och förväntansfull, det är nu äventyret börjar! Hoppade in i en liten vit taxi och bad chauffören att köra mig till hotellet i stadsdelen Thamel där jag skulle möta upp mina nya vänner som jag kommer att tillbringa de två kommande veckorna tillsammans med. Kathmandu är en myllrande, färgsprakande och rörig stad, efter taxifärden till hotellet kände jag mig ännu tröttare. Min hjärna gick  på högvarv och arbetade med att bearbeta alla synintryck som slog emot mig genom taxirutan.


Arcteryx Altra 62

Igår kom min Arcteryx Altra 62L jag har beställt äntligen med posten. Tidigare har jag haft en McKinley ryggsäck som varit i min ägo i 10 och dragkedjorna börjar krångla på. Inför min nyinvestering funderade jag förutom på Arcteryx Altra säcken att köpa en Fjällräven Abisko eller en Lundhags V8 Spirit 60 + 10. Valet föll slutligen på Altran främst med tanke på bärsystemet. I december får min nya ryggsäck följa med till Nepal för en premiärtur.


Stavgång på vägen mot toppen

Har inhandlat ett par teleskopstavar inför mitt kommande äventyr i Nepal, och för all del även för barmarksträningen i Hammarbybacken. Valet föll på ett par Black Diamond Trail Shock Compact. Förutom att det är smidiga att fälla ihop så har de även lite dämpning som enligt tillverkaren ska motverka trötta armar :)


En månad kvar till avfärd mot Nepal och Annapurna


Om en månad sätter jag mig på flyget mot Kathmandu. Himalaya har länge varit ett av mina drömresemål  och i december så bär det äntligen av på en tvåveckors vandring upp mot Annapurna Base Camp. Jag åker själv och kommer att möta en grupp vandringsentusiaster från hela världen i Nepal som jag kommer att tillbringa de två veckorna med. De första dagarna tillbringas i Kathmandu för att vänja sig vid höjden och för att titta på Swayambunath, Bodhinath templet och Durbar Square. Sedan snör vi på oss vandringsskorna och styr färden mot Pokhara, Nayapool, Tirkhedhunga och den högsta punkten för vandringen Annapurna Base Camp på 4130m.

För att vandringen ska bli en så behaglig upplevelse som möjligt ser jag till att fysträna lite extra, Hammarbybacken är ett utmärkt ställe att ägna sig åt lite backträning. I helgen har gjort en inventering vad jag behöver ha med mig på resan så nu ligger kläder och prylar över hela lägenheten. Mycket ska jag få plats med och så lite som möjligt vikt vill jag ha med mig på ryggen. Det här blir en utmaning. Återkommer till ämnet packning inför resan lite senare.

Karta över vandringen


Toppträning i Hammarbybacken


Bild:Skistar.com
I lördags samlades ett gäng bergsentusiaster bland annat från Peak-IT Adventure Academy vid foten av Hammarbybacken med stavar i högsta hugg och en god portion jävlaranamma. Mitt mål med backträningen är att bättra på fysiken främst inför Nepalresan i december,men även för den stundande utmaningen i vår: Kebenekaise Classic (Skriver mer om dessa två äventyr inom kort). Totalt  klarades sju vändor upp och ner för Hammarbybacken av, nästa gång är målet satt till tio!